Förkortningar och definitioner

Agenda 21: en omfattande plan för att nå hållbar utveckling på en global, nationell och lokal nivå. Godkändes i juni 1992 i Rio de Janeiro under Förenta Nationernas konferens om miljön och utveckling. Läs mera om Agenda 21 här.

Annex 1 länder: De industrialiserade länderna som var medlemmar av OECD 1992 samt länder vars ekonomier är i förändring förbinder sig i bilaga I i Förenta Nationernas klimatkonvention att till 2000 återställa sina växthusgasutsläpp till nivån år 1990, i enlighet med artikel 4.2 (a) och (b). De förbinder sig också till utsläppsmål för 2008-12, i enlighet med artikel 3 och bilaga B från Kyoto protokollet. OECD:s 24 ursprungliga medlemsländer samt EU har undertecknat bilagan.

Annex 2 länder: Länderna i bilaga II i Förenta Nationernas klimatkonvention har en speciell förpliktelse att ordna finansiella resurser och hjälpa med förflyttning av teknologi till utvecklingsländer. OECD:s 24 ursprungliga medlemsländer samt EU har undertecknat bilagan.

Bali Action Plan: dvs. Balis handlingsplan. Konferensen i Bali, Indonesien, i december 2007 krävde ytterligare förbindelser för att motarbeta klimatförändringen. Konferensen utmynnade i en handlingsplan som bekräftade att det behövs anpassnings- och lindringsstrategier samt teknologi och finansiering för att motarbeta klimatförändringens effekter. Handlingsplanen eftersträvade att möjliggöra Klimatkonventionens verkställande effektivt och hållbart samarbete till, och utöver, 2012. Läs hela handlingsplanen här.

Brundtland rapporten: Världskommissionen för miljön och utveckling utgav 1987 rapporten Vår gemensamma framtid (på engelska Our Common Future), som också går under namnet Brundtland rapporten efter kommissionens ordförande, Norges dåvarande premiärminister Gro Harlem Brundtland. Rapporten konstaterade att människor måste ändra på sina levnadsvanor för att undgå ohörbart mänskligt lidande och miljöförstörelse. Läs rapporten här.


Beijing deklarationen och plattformen för handling: skapades under Förenta Nationernas fjärde världskonferens om kvinnor, som arrangerades i Beijing, Kina i september 1995. Dokumenten strävar till att förbättra kvinnors ställning på en lokal, nationell och global nivå på en rad diverse områden. Läs mera här.  

Beijing deklarationens område K, kvinnor och miljö: plattformen för handling utsåg kvinnor och miljö som ett viktigt område och skapade tre strategiska objektiv: att inkludera kvinnor aktivt på alla nivåer i beslutsfattande som anknyter till miljön, att integrera könsperspektiv i program för hållbar utveckling samt att skapa och förstärka mekanismer på nationell, regional och internationell nivå för att analysera utvecklings- och miljöpolitikens inverkan på kvinnor. Läs mera om område K här.


Berlin mandatet: påbörjade förhandlingarna som ledde till godkännandet av Kyoto protokollet. Godkändes under COP-1 (1995).

Cancun Adaptation Framework (CAF): godkändes i Cancun, Mexico under COP16. Signatörerna bekräftade att anpassning måste behandlas med samma prioritet som lindringsåtgärder. Målet är att utveckla anpassningsåtgärderna och internationellt samarbete.
Förbättrad handlingsförmåga skall leda till att minska utvecklingsländers sårbarhet och bygga deras motståndsförmåga att klara av klimatförändringens effekter. Läs mera om Cancun här.

Carbon market: Ett handelssystem genom vilket länder kan köpa eller sälja utsläppsrätter.

Conference of the Parties (COP): Klimatkonventionens högsta organ. Träffas en gång i året för att granska konventionens framskridande. Läs mera om olika jämställdhetsevenemang under COP här.

EIGE: Europeiska Unionens institut för jämställdhet mellan könen. Läs mera här.

Hållbar utveckling: Termen populariserades 1987 då Förenta Nationernas kommission för miljöns utveckling publicerade rapporten Vår Gemensamma Framtid. Rapporten kallas ofta för Brundtland rapporten efter Norges dåvarande premiärminister Gro Harlem Brundtland, som var kommissionens ordförande. Rapporten beskriver hållbar utveckling som ”utveckling som uppfyller dagens behov utan att kompromissa förmågan av kommande generationer att uppfylla deras behov.” Hållbar utveckling innefattar tre dimensioner: den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Jämställdhet är en del av den sociala dimensionen. Hållbar utveckling är en del av de nordiska regeringarnas politik.


Johannesburg toppmötet: arrangerades i Johannesburg, Syd-Afrika, sommaren 2002. Toppmötet fokuserade på hållbar utveckling samt på att skapa samarbetsorgan för att implementera Agenda 21.

Jämställdhet: handlar uteslutande om kön, om relationen mellan kvinnor och män, till skillnad från jämlikhet. Jämlikhet är ett bredare begrepp som även behandlar andra diskrimineringsgrunder. Att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden innebär att kön inte skall spela någon roll.


Klimatförändring: långvarig ändring i den statistiska distributionen av väderleksmodeller över en lång tidsperiod som varierar från årtionden till miljontal år. Klimatförändring kan betyda en ändring i väderfenomens medelvärde, till exempel mindre eller mera hårda stormar, och förändringen kan påverka endast en specifik region eller hela världen.

Klimatkonventionen (UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change):. Den internationella miljökonventionen godkändes i Rio de Janeiro 1992 av de flesta länder och trädde i kraft 1994. Dess syfte är att fördröja jordens uppvärmning och dess effekter. Den ursprungliga konventionen innehöll inte obligatoriska gränser för växthusgasemissioner på nationell nivå och inga uttryck för verkställande och anses därför ej vara bindande. Konventionen inkluderade istället möjligheten för uppdateringar eller ”protokoll” som skulle skapa bindande gränser för emissioner. Det huvudsakliga protokollet är Kyoto protokollet som ett antal länder godkänt. Protokollet är mera bindande och anses vara starkare än konventionen. Konventionens sekretariat stöder alla institutioner som är involverade i klimatförändringsprocessen. Läs mera här.

Konferensen om miljö och utveckling / Rio Earth Summit (UNCED, United Nations Conference on Environment and Development): Förenta Nationernas konferens arrangerades i Rio de Janeiro, Brasilien, i juni 1992. Under konferensen godkände över 178 stater Agenda 21, Rio-deklarationen om miljön och utveckling samt principer för skogarnas hållbara förvaltande.

Konventionen för biologisk diversitet (CBD, Convention on Biological Diversity): Trädde i kraft i december 1993. Konventionens syfte är att förvara biologisk diversitet, att använda komponenterna av biologisk diversitet på ett hållbart sätt samt att på ett jämlikt sätt dela fördelarna som skapas av användningen av genetiska resurser. Läs mera om konventionen här.

Kommissionen för hållbar utveckling (CSD, Commission on Sustainable Development): Skapades i december 1992 för att försäkra att besluten från Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling 1992 i Rio de Janeiro följs upp.

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women): Konventionen godkändes av Förenta Nationernas generalförsamling i december 1979. Konventionen definierar diskriminering gentemot kvinnor och skapar en agenda för nationell handling för att göra ett slut på denna diskriminering. Läs mera om konventionen här.

Konventionen om ökenspridning (Convention to Combat Desertification): Trädde i kraft i december 1996. Konventionens syfte är att motarbeta ökenspridning och inverkningarna av extrem torka genom nationella handlingsprogram. Läs mera om konventionen här.

Kvinnokommissionen (CSW, Commission on the Status of Women): Förenta Nationernas kvinnokommission fokuserar på jämställdhet mellan könen och främjande av kvinnors ställning. Kommissionen skapades i juni 1946 och den träffas en gång i året i New York för att evaluera framgången. Läs mera om kommissionen här.

Kyoto protokollet: en internationell och lagligt bindande överenskommelse om att minska växthusgasutsläpp globalt. Trädde i kraft den 16.2.2005. Läs mera om Kyoto protokollet här.


Kön: Står för sociala skillnader och relationer mellan män och kvinnor. Dessa är inlärda och varierar mellan olika samhällen och  kulturer, och förändras över tid (jämför engelskans ’gender’). Könsroller formas beroende på till exempel ålder, klass, etnicitet och  religion. På rikssvenska används ofta termen ’genus’. I engelskan skiljer man mellan ’gender’ och ’sex’, där det senare står för enbart biologiska skillnader mellan kvinnor och män.

Millenniemålen (MDGs, Millennium Development Goals): Millenniemålen består av åtta utvecklingsmål som Förenta Nationernas 193 medlemsstater samt 23 internationella organisationer har förbundit sig att nå till år 2015. Läs mera om millenniemålen här.

Nord: Industrialiserade länder

Rio-deklarationen: 27 principer till vilka staterna förbinder sig då det gäller hantering av miljö- och utvecklingsfrågor. Godkändes i Rio de Janeiro, Brasilien, i juni 1992. Läs mera här.

Syd: Utvecklingsländer

United Nations Environment Programme (UNEP): Förenta Nationernas miljödivision. Läs mera här.