Klimatförändringen är inte könsneutral, kvinnor och män påverkar och påverkas olika. Genom att inkludera ett könsperspektiv kan man förstärka klimatarbetet.

Klimatförändringen är inte könsneutral, kvinnor och män påverkar och påverkas olika. Genom att inkludera ett könsperspektiv kan man förstärka klimatarbetet.

Klimatförändringen ses ofta som könsneutral – man antar vanligen att kvinnor och män påverkar klimatet på samma sätt, och att klimatförändringen påverkar båda könen identiskt. Men kvinnors och mäns livsstil, beteenden och konsumtion ser ofta olika ut, och de resulterar i olika stora miljömässiga fotavtryck (1).

Klimatförändringen påverkar män och kvinnor runt om i världen. FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att ”klimatförändringens effekter kommer att vara olika fördelade mellan olika regioner, generationer, åldersklasser, inkomstgrupper, yrken, och kön” (2).

Genom att fokusera på den sociala och mänskliga dimensio­nen – och skillnader mellan män och kvinnor– kan man effektivera anpassningsåtgärder och bättre stöda arbetet för hållbar utveckling. I tillägg har ”könsneutrala” åtgärder som inte inkluderar ett könsperspektiv ofta visast sig vara ”könsblinda”. För att inte förstärka rådande ojämlikheter är det därför också viktigt med kunskap om könsaspekterna då man till exempel utvecklar strategier eller anpassningsprocesser. (3)

Kunskap om könsaspekterna av klimatförändringen behövs för att kunna målrikta insatser mest effektivt. Information om könsaspekter är viktiga till exempel då hållbara transportsystem ska utformas. Kunskap om kvinnors respektive mäns energianvändning och attityder kan användas till exempel då kampanjer och samhällsinformation utformas. Genom att inkludera ett könsperspektiv kan man förstärka klimatarbetet.

Mest påverkar klimatförändringen de allra fattigaste, och en majoritet av världens fattiga är kvinnor. Läs mer om klimatförändringens effekter i Syd här.

Men klimatföränd­ringen påverkar också Nordens invånare. Tyndpunkten för Equal Climate ligger på den industrialiserade delen av världen, och särskilt på de nordiska länderna. I Nord förutspår man bland annat en växande mängd extrema naturfenomen som översvämningar och torka. Dessa kan påverka kvinnor och män olika. Klimatförändringens effekter känns också redan i samhällen i Nord, speciellt i samhällen vars näringsidkning och kulturer är nära sammanbundna till naturen, som till exempel samerna och inuiterna. Läs mera om hur klimatförändringen påverkar samiska och inuitiska samhällen här.

Kvinnor och män är nyckeln till förändring

 I Nord kräver klimatförändringen att utsläppen fås ner och att människor ändrar sina livsstilar. Både kvinnor och män är i nyckelposition då det gäller utsläppsminskning och anpassning till klimatförändringen. På Equal Climate kan du läsa om hur klimatförändring och kön hänger ihop med

  • Transport
  • Energi
  • Mat
  • Konsumtion

De industrialiserade länderna i Nord är ansvariga för största delen av de växthusgaser som bidrar till klimatförändringen. Till exempel använde en miljon av världens sex miljoner mänskor 75 procent av all energi, enligt en publikation från 2007, och står dessutom för majoriteten av alla utsläpp från industri, gifter och konsumtionsvaror (4). Utsläppen av växthusgaser kommer främst från användningen av fossila bränslen. Användningen av fossila bränslen är tätt sammankopplad med hur industrialiserade länder producerar och konsumerar, och till livsstilen som är karaktäristisk för industrialiserade länder.

 En hög konsumtionsnivå är en viktig del av ekonomisk utveckling i industrialiserade länder, och fyller också en identitetsskapande funktion för befolkningen. Kläder, möbler och bilar är signaler som förmedlar ”vem jag är”. Inte mycket uppmärksamhet har getts åt skillnaderna mellan hur kvinnor och män konsumerar och därmed bidrar till utsläppen av växthusgaser, men undersökningar som gjorts visar att kvinnor och män genom sin konsumtion påverkar miljön på olika sätt. (5)

Två sektorer som spelar en betydande roll i hur produktionen och konsumtionen ser ut i industrialiserade länder är mat och transporter, transportsektorn är här exemplifierad genom persontransporten. Till exempel står köttproduktionen globalt för uppskattningsvis 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser (6). Samtidigt vet vi att män äter mer kött än kvinnor (7). Gällande transportsektorn så står den för uppskattningsvis 19 procent av den globala energianvändningen (8). Undersökningar visar att det finns skillnader i kvinnors och mäns transportmönster (9). Däremot är det också dokumenterat att kvinnors konsumtionsmönster blir allt mer lika männens i takt med att kvinnors inkomster ökar (10).

 

Illustrationsfoto: Colourbox

(1)  Johnsson-Latham 2007, Hansson 2007
(2)  IPCC 2001
(3)  IUCN, UNDP, GGCA 2009
(4)  Johnsson-Latham 2007
(5)  Oldrup & Breengaard 2009:28-29
(6)  FAO 2006
(7)  Fagt et al. 2006
(8)  IEA 2005
(9)  Co-ordination for Gender Studies in Denmark 2007
(10) Westlund 2009:16

 

Källor:

Bridge (2008): Gender and climate change: mapping the linkages. A scoping study on knowledge and gaps, June 2008. Prepared for the UK Department for International Development by Alyson Brody

Co-ordination for Gender Studies in Denmark. 2007. Gender Mainstreaming European Transport Research and Policies – Building the Knowledge Base and Mapping Good Practices. Co-ordination for Gender Studies in Denmark, Copenhagens Universitet, 2007. 

Dankelman, I. 2002. Climate Change: learning from gender analysis and women’s experiences of organising for sustainable development. Gender and Development, vol. 10/2.

Dankelman, I. et al. 2008. Gender, Climate Change and Human Security. Lessons from Bangladesh, Ghana and Senegal. WEDO, ABANTU & ENDA.

Denton, F. 2004. Gender and Climate Change: Giving the “Latecomer” a Head Start. IDS Bulletinn, vol. 35/3.

FAO. 2006. Livestock’s long shadow. Environmental issues and options. Steinfeld, Henning; Gerber, Pierre; Wassenaar, Tom; Castel, Vincent; Rosales, Mauricio & de Haan, Cees. Rom: FAO & LEAD.

Fagt, S. m.fl. 2008.Danskernes kostvaner 1995 – 2006, status og udvikling, med fokus på frugt og grønt samt sukker[Dietary habits in Denmark 1995 – 2006, status and development, with a focus on fruit and greens, and sugar]. DTU Fødevareinstituttet, Afdeling for Ernæring.

Hansson, S. 2007.Gender issues in climate adaptation. Swedish defence research agency, FOI-R-2351.

IEA (International Energy Agency). 2005. Statistics by country. Http://www.iea.org/Textbase/stats/balancetable.asp?COUNTRY_CODE=18

IUCN, UNDP, GGCA. 2009. Training manual on gender and climate change.cmsdata.iucn.org/downloads/eng_version_web_final_1.pdf 

IPCC (Inter-governmental Panel on Climate Change). 2001. Climate Change 2001, Scientific Basis. Summary for Policy Makers. Third Assessment Report.IPCC, Geneva.

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) (2007): Summary for Policymakers. Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the IPCC:7-22.

Johnsson-Latham, G. 2007.A study on gender equality as a prerequisite for sustainable development.Report to the Environment Advisory Council, Sweden 2007:2.

Oldrup, H. & Hvidt Breengaard, M. 2009.Gender and Climate Change. Nordic Council of Ministers.

WEDO; Council of women World Leaders & Heinrich Böll Foundation. 2007. Report of High-level Rountable. How a Changing Climate Impacts Women. September 2007.

Westlund, J. 2009. Shopping queen.NIKK magasin. 2/2009.