Inte bara de sydliga breddgraderna drabbas. Också nordliga områden berörs, Arktis är särskilt utsatt. Kvinnors och mäns liv påverkas ofta på olika sätt.

Inte bara de sydliga breddgraderna drabbas. Också nordliga områden berörs, Arktis är särskilt utsatt. Kvinnors och mäns liv påverkas ofta på olika sätt.Klimatförändringen är ett globalt fenomen som påverkar människor runt om i världen. Men klimatförändringen drabbar rika och fattiga länder, och kvinnor och män, olika.

Sammantaget, och något förenklat, kan sägas att industrialiserade länder i Nord har orsakat merparten av klimatförändringen hittills, medan länder i Syd drabbas mer av de negativa effekterna. Mest påverkar klimatförändringen de allra fattigaste, och 70 procent av världens fattiga är kvinnor. Majoriteten av dessa bor i Syd och i utvecklingsländer. Fattiga är sårbara eftersom de har mindre resurser för att återhämta sig från till exempel naturkatastrofer och har sämre förutsättningar att förbereda sig för ett förändrat klimat. Fattiga har också sämre möjligheter att få sin röst hörd i internationella förhandlingar där anpassningsåtgärder diskuteras. Klimatförändringen förstärker ojämlikheter som redan finns och förhindrar utveckling.

Torka i Syd och extrema väderfenomen i Nord

Klimatförändringen har i länderna söder om Sahara bland annat lett till att:

  • Nederbörden minskat och blivit oregelbunden
  • Årstidernas början/slut har ändrat eller blivit svåra att förutspå
  • Jordmånen har försämrats
  • Många har förlorat boskap och skörd på grund av det växande antalet översvämningar, stormar och torka

Man förutspår vidare att (1) klimatförändringen under de kommande nio åren i Afrika leder till att:

  • Mellan 75-250 miljoner människor blir helt utan, eller får det svårare att hitta, vatten
  • Skördarna minskar med upp till 50 % i vissa länder pga. vattenkrisen
  • Matsäkerheten förvärras då en stor del av lantbruket är beroende av regnvatten
  • Konflikter över naturresurser blir vanligare. Konflikter och (inbördes)krig kan leda bland annat till en växande mängd flyktingar.

I Nord förutspår man liknande en växande mängd översvämningar och värmeböljor. I de nordiska ländernas södra delar kan torka bli vanligare medan isperioden på Grönland redan har blivit kortare. Enligt vissa undersökningar kan klimatförändringen dock genom planerad anpassning påverka Nord också delvis positivt till exempel då jordbrukets växtperiod blir längre i och med att vintrarna blir kortare och varmare.

Kvinnor och män drabbas olika

I länder i Syd har män och kvinnor ofta olika typer av arbetsuppgifter. Det betyder att de drabbas av klimatförändringen på olika sätt. Ofta är kvinnor och flickor ansvariga för att hämta vatten och samla ved. Torka, översvämningar och ökenspridning – vilka förutspås bli vanligare på grund av klimatförändringen – leder till att de här sysslorna blir mer tidskrävande. Det i sin tur försämrar möjligheterna att utbilda sig, ha ett avlönat jobb, delta i politik eller att vila och ha fritid.

I vissa fall leder sämre utkomstmöjligheter från jordbruket till att männen migrerar till städerna för att söka jobb medan kvinnorna blir hemma och sköter hem och barn. Att inkomsterna och matsäkerheten försvagas kan orsaka avsevärd stress för män och pojkar på grund av samhällets förväntningar gentemot män som familjens och hushållets försörjare.

I vissa regioner har extrem torka ökat mängden av inbördeskrig med 50 % (2). Under konflikter utsetts könen för olika risker: män och pojkar riskerar att bli kidnappade för att strida som soldater medan kvinnors risk att bli offer för våld inom hemmet eller för våldtagning ökar. (3)

Klimatförändringens effekter känns också i samhällen i Norr vars näringsidkning är nära sammanbundet med klimatomständigheter, som till exempel samerna i norra Skandinavien. Malin Jennings har undersökt hur dessa förändringar har påverkat förhållandet mellan inuitkvinnor och män på Grönland som litar på jakt och fiske för sitt levebröd. Det varmare klimatet har försvårat jakten och därmed också familjens inkomst. Mäns och kvinnors roller är i förändring och detta skapar sociala utmaningar.

Men i Nord måste man också få ner utsläppen och ändra sin livsstil. Enligt undersökningar äter män relativt sett mera kött än kvinnor. Kvinnor använder mera engångsvattenflaskor än män och singelkvinnor kastar bort mest mat av alla hushåll. Kvinnor och män har också olika resemönster. Män använder oftare bil medan kvinnor i högre utsträckning reser kollektivt. Män föredrar tekniska lösningar då de skall spara på hushållsenergi medan kvinnor oftare ändrar på sitt eget beteende för att spara energi.

Naturkatastrofer inverkar olika på kvinnor och män

Antalet naturkatastrofer väntas öka på grund av klimatförändringen. (4) Naturkatastrofer inverkar dock inte likadant på alla - enligt en rapport löper kvinnor och barn 14 gånger högre risk än män att dö i naturkatastrofer. (5).

Till exempel utgjorde kvinnor 90 procent av de döda i översvämningarna i Bangladesh 1999 (6). Detta berodde på att varningarna nådde endast dem som befann sig på allmänna platser – männen. Kvinnorna var i enlighet med sociala normer i hemmen. Många kvinnor omkom också då kulturella begränsningar förbjöd dem att lämna hushållet utan sällskap av en manlig släkting. (7) De flesta kvinnorna saknade dessutom simkunskaper. (8)

Å andra sidan dödade Hurrikanen Mitch inte en enda människa i La Masica, Honduras år 1998. Katastroforganisationer hade lärt invånarna – både kvinnor och män – hur de skulle agera. Träningen hade inkluderat ett könsperspektiv och kvinnorna skötte också om varningssystemet. (9)

Nord har likaså under de senaste åren upplevt ett antal extrema väderfenomen vars dödlighetsstatistik har skilt sig enligt könen. Under värmeböljorna i Europa 2003 dog det till exempel relativt sett mera kvinnor än män. Skillnaderna är förknippade till kulturen, maktfaktorer, arbetsdelningen, inkomsten och ekonomiska resurser samt biologi. (10)

Kvinnor har central roll i att skapa en hållbar livsstil

Då man talar om genusaspekterna av klimatförändringen är det viktigt att inte se kvinnor enbart som offer. Tvärtom har både kvinnor och män viktig kunskap som bör tas tillvara för att bemöta och anpassa sig till klimatförändringen.

Därför bör både män och kvinnor inkluderas på alla nivåer och i alla skeden av beslutsfattande, från lokal och nationell nivå till internationella klimatförhandlingar. Läs mera om de nordiska ländernas insatser att stöda kvinnor från Syd att delta. 

 

Illustrationsbild: Colourbox

 

(1) IPCC 2007
(2) WEDO 2007
(3) Davis et al. 2005
(4) Neumayer och Pluemper 2007
(5) IUCN/WEDO 2007
(6) IUCN 2004a
(7) Bridge 2008
(8) Röhr 2005
(9) IUCN nd.
(10) Hansson 2007

 

Källor:
  • Aguilar, L. 2007, Presentation at WEDO-CWWL Roundtable, September 21:How a Changing Climate Impacts Women
  • Araujo, A. and Quesada-Aguilar, A. 2004, ‘Gender Equality and Adaptation’.
  • Bank Information Center 2008, ‘World Bank Group Extractive Industries and Fossil-Fuel Financing FY05-FY08’.
  • BankTrack 2007, ‘A Challenging Climate: What International Banks Should Doto Combat Climate Change’.
  • COP10 2004, ‘Mainstreaming Gender into the Climate Change Regime’.
  • Davis, I. et. al. 2005, Tsunami, Gender, and Recovery.
  • Gender Action 2008, ‘Empty Promises: Gender Scorecard of World-Bank
  • Managed Post-Tsunami Reconstruction in Indonesia’.
  • Gender Action 2007 a, ‘Mapping Multilateral Development Banks’ ReproductiveHealth and HIV/AIDS Spending’.
  • Gender Action 2007 b, ‘The Gender Dimensions of Post-Conflict Reconstruction: The World bank Track Record’.
  • IUCN 2004 (a), ‘Climate Change and Disaster Mitigation: Gender Makes the Difference’.
  • IUCN 2004 (b), ‘Energy: Gender Makes the Difference’.
  • IUCN 2007, ‘Gender and Climate Change: Women as Agents of Change’.
  • Neumayer, E. and Pluemper T. 2007, ‘The Gendered Nature of Natural Disasters: The Impact of Catastrophic Events on the Gender Gap in LifeExpectancy, 1981-2002’.
  • Oxfam 2005, ‘The Tsunami’s Impact on Women’.
  • WEDO 2007, ‘Changing the Climate: Why Women’s Perspectives Matter’.
  • Whirled Bank Group 2008, ‘Agriculture and the World Bank’.
  • Bradshaw, S., ‘Socio-economic impacts of natural disasters: a gender analysis’, UN publication 32, Chile, maj 2004
  • Heinrich Böll Stiftung Southern Africa, Gender and Climate Change: Regional Report
  • Wong, S., ‘Climate change and sustainable technology: re-linking poverty, gender, and governance’ i Gender and Development, 17(2), s. 95-108, mars 2009
  • BRIDGE, Institute of Development Studies 2008: Gender and climate change: mapping the linkages. A scoping study on knowledge and gaps, UK
  • IPCCs report Climate Change Mitigation and Adaptation Challenges in the Nordic Countries: Heikki Tuomenvirta, Finnish Meteorological Institute FMI
  • Hansson, S.-O., Gender Issues in Climate Adaptation, FOI – Swedish Defence Research Agency, 2007, available at http://www.foi.se/upload/projekt/Climatools/Rapporter/FOI-R--2351--SE.pdf
  • Annika Carlsson-Kanyama, FOI
  • World Resources Institute, Farmers Feel Effects of Climate Change
  • Pesu, M. and Berghäll, J., Climate Change and the Cultural Environment. Recognised Impacts and Challenges in Finland, The Finnish Environment, 44en, 2008