I Nord krävs minskade utsläpp, ändrad livsstil och anpassning. Det finns könsskillnader i konsumtion, energiförbrukning och attityder till klimatet.

I Nord krävs minskade utsläpp, ändrad livsstil och anpassning. Det finns könsskillnader i konsumtion, energiförbrukning och attityder till klimatet.

Befolkningen i Nord konsumerar mer och använder mer energi än Syd. Dessa beteendemönster har direkt inverkan på klimatet. Det finns dock skillnader mellan kvinnors och mäns sätt att konsumera och använda energi.

Könsspecifika konsumtionsmönster

Av världens befolkning bor sju procent inom EU, men de står för 17 procent av den totala konsumtionen (1). Nordiska länder finns bland dem som konsumerar mest.

Konsumtionsmönstren generellt skiljer sig åt mellan kvinnor och män, både i fattiga och rika länder (2). Statistik för OECD länderna visar på följande skillnader i mäns och kvinnors konsumtion (3):

Kvinnor

  • ...gör mer än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet
  • ...köper oftare billigare basvaror som mat, kläder och hushållsartiklar
  • ...shoppar mer

Män

  • ...använder mer än 80 procent av hushållets inkomster
  • ...oftare köper dyrare kapitalvaror som hus, bilar och elektronik
  • ...reser mer och flyger oftare.
  • ...äter mer kött

Två viktiga faktorer bidrar till skillnaderna:

  • Den könsuppdelade arbetsfördelningen
  • Kvinnors och mäns olika tillgång till resurser och materiell rikedom.

Kvinnor har ofta mindre inkomst och mindre fritid än män, vilket påverkar deras konsumtionsformer. Kvinnor spelar en aktiv roll i den dagliga konsumtionen, där de ofta är ansvariga för familjens inköp. Ur det här perspektivet utgörs den största konsumtionsgruppen globalt av kvinnor. Det betyder dock inte att de också nödvändigtvis själva använder vad de köper. (4) Det som kallas kvinnors konsumtion är däremot är ofta mer representativt som familjens konsumtion. Sammantaget är mäns konsumtion mer energiintensiv och miljöskadlig än kvinnors. Därmed kan man även dra slutsatsen att kvinnor ofta har mindre ekologiska fotavtryck än män både i rika och fattiga länder. (5)

Läs mer om förhållandet mellan kön och konsumtion här.

Könsaspekter på hushållens energianvändning

Energikonsumtionen är störst i industrialiserade länder och tillväxtekonomier. Studier över mäns och kvinnors konsumtion visar på skillnader bland annat när det gäller matvanor och transporter. Män äter i medeltal mer kött än kvinnor, och män reser mer. Forskning har visat att räknar man om konsumtionen till energiförbrukning betyder högre konsumtion även högre energiförbrukning.

Undersökningar som gjorts i olika europeiska länder visar på olikheter i hur kvinnor och män använder energi. Det är däremot svårt att dra allmänna slutsatser om kvinnors roll i energikonsumtionen. Skillnader är inte bara förknippade med kön utan är också kopplade till ålder, om man är gift, och arbetsförhållanden (6).

Forskning har visat att:

  • Energiförbrukningen är högre i tvåpersonshushåll där båda har en inkomst jämfört med hushåll med bara en inkomst. Det här kan förklaras av högre inkomst möjliggör att man har fler hushållsmaskiner, men också av ett behov av att utföra hushållsarbetet mer effektivt.
  • Äldre kvinnor använder mindre energi än yngre kvinnor. Orsaken är ändrad livsstil, till exempel mindre matlagning och större sparsamhet.

Forskning visar också på skillnader i hur kvinnor och män tar till sig av energisparkampanjer. Män tar huvudsakligen ansvar för tekniska förbättringar, till exempel isolering, medan kvinnor lättare gör ändringar i sitt eget vardagsliv, till exempel då det gäller tvätt och andra hushållssysslor som kvinnor traditionellt har skött (7). Detta faktum ignoreras dock i många strategier för hållbar energikonsumtion. Det kan leda till en ”feminisering av ansvaret att spara energi”. (8) För att undvika det behövs kunskap om de komplexa samband som finns mellan energi och kön.

Läs mera om förhållandet mellan kön och energi här.

Illustrationsfoto: Colourbox

(1)  EEA 2005
(2)  Oldrup & Breengaard 2009:22, Johnsson Latham 2007:34
(3)  OECD 2008a:65, Oldrup & Breengaard 2009, Schultz & Stiess 2009:23,27
(4)  Oldrup & Breengaard 2009:22
(5)  Johnson Latham 2006:3, Westlund 2009:16
(6)  Schultz & Stiess 2009:38
(7)  Carlsson- Kanyama & Räty 2008:24, Schultz & Stiess 2009:39
(8)  Schultz & Stiess 2009:40   

 

Källor:

Carlsson-Kanyama A. and Räty R. 2008. Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning. Swedish Defence Research Agency, FOI-R-2513, Stockholm
EEA. 2005.Household consumption and the environment.EEA Report No 11/2005
Johnsson-Latham , G. 2006. Initial study of lifestyles, consumption patterns, sustainable development and gender: Do women leave a smaller ecological footprint than men? Report from the Swedish Ministry of Sustainable Development. Stockholm
OECD. 2008a. Gender and Sustainable Development. Maximising the economic, social and environmental role of women.www.oecd.org/dataoecd/58/1/40881538.pdf
Oldrup, H. & Hvidt Breengaard, M. 2009.Gender and Climate Change. Nordic Council of Ministers
Schultz, I. & Stiess, I. 2009.Gender aspects of sustainable consumption strategies and instruments. Eupopp, Policies to promote sustainable consumption patterns. Institute for Social-Ecological Research (ISOE)
Westlund, J. 2009. Shopping queen.NIKK magasin. 2/2009.